Amis visar vägen. Praktisk erfarenhet och arbetslivsfärdigheter är en verklig konkurrensfördel.

Din egen väg från amis

Yrkesutbildning är ett bra alternativ när du vill lära dig genom att göra och få bekanta dig med riktiga arbetsuppgifter redan under studietiden. Att studera på yrkesutbildning – eller amis – innebär inte bara att sitta i ett klassrum, utan du utvecklar också din kompetens på arbetsplatser, genom praktiska övningar och i olika lärmiljöer. Under utbildningen lär du dig yrkesrelaterade färdigheter, men också många sådana kunskaper och förmågor som du behöver i framtidens arbetsliv. Samarbetsförmåga, kommunikation, problemlösning, ansvarstagande, digital kompetens och förmågan att lära sig nytt är viktiga inom nästan alla branscher.

En styrka med yrkesutbildningen är dess nära koppling till arbetslivet. Under studietiden får du prova på hur arbetet inom din egen bransch faktiskt är, vilka färdigheter som behövs på arbetsplatserna och vilka arbetsuppgifter utbildningen kan leda till. Lärande på arbetsplatsen kan hjälpa dig att hitta din egen väg, stärka ditt självförtroende och skapa kontakter för framtiden. Efter en yrkesinriktad examen kan du gå ut i arbetslivet, fortsätta studera vid en yrkeshögskola eller ett universitet, senare starta eget företag eller komplettera din kompetens i olika skeden av livet. Yrkesutbildningen kan alltså vara det första steget mot ett yrke, fortsatta studier eller en helt ny inriktning. Oy Finland Ab kommer även i fortsättningen att behöva yrkeskunniga personer. Yrkesutbildningen är därför viktig för hela vårt samhälle och ser till att många hjul fortsätter att snurra varje dag.

Passar yrkesutbildning dig?

Gör AMISFITS-testet på 2 min →

Amis öppnar dörrar. En yrkesexamen ger samma behörighet för fortsatta studier som gymnasiet.

Allmän behörighet för fortsatta studier

Efter grundskolan kan du söka till yrkesutbildning i den gemensamma ansökan. Det finns 42 yrkesinriktade grundexamina inom olika områden. Under utbildningen lär du dig ett yrke, får praktisk erfarenhet av arbetsuppgifter inom branschen och utvecklar färdigheter för företagande. Till de yrkesinriktade examina hör också yrkesexamen och specialyrkesexamen, som vanligen avläggs efter grundexamen på basis av erfarenhet från arbetslivet. En yrkesinriktad examen ger dig allmän behörighet för fortsatta studier, det vill säga möjlighet att söka till en yrkeshögskola eller ett universitet. Efter en yrkesinriktad examen kan du söka till en högskola antingen genom betygsantagning eller urvalsprov. Till universitet kan du söka genom urvalsprov. Du kan söka till fortsatta studier genast efter examen eller senare under din yrkeskarriär.

Från yrkesutbildning med krävande särskilt stöd till högskolestudier

Examensstudier vid yrkesspecialläroanstalter ger behörighet för fortsatta studier på högskolenivå. Om en studerande är intresserad av fortsatta studier får hen stöd i ansökningsskedet. Sökande som har avlagt en anpassad yrkesinriktad grundexamen kan söka till en yrkeshögskola genom yrkeshögskolornas urvalsprov eller andra antagningssätt. Det är också möjligt att gå vidare till en yrkeshögskola via ledstudier, som kan genomföras som en del av vissa grundexamina.

Ansökan till fortsatta studier i gemensam ansökan

Det vanligaste sättet att söka till en högskola är genom den gemensamma ansökan, som ordnas på våren i mars–april och på hösten i september. I den gemensamma ansökan till högskolor kan du söka både till yrkeshögskolor och universitet. Ansökningsmålen varierar mellan de olika ansökningsperioderna. Aktuella ansökningstider och anvisningar för ansökan finns i Studieinfo.

Efter ansökan görs antagningen vanligen antingen på basis av betyg eller framgång i urvalsprov. Du kan bekanta dig med antagningssätten för den högskoleform som intresserar dig via knapparna Till yrkeshögskola och Till universitet nedan.

Kvot för förstagångssökande

Högskolorna reserverar en del av studieplatserna i den gemensamma ansökan för dem som söker sin första högskoleplats. Syftet är att förbättra ställningen för dem som söker sin första studieplats inom högskoleutbildning. En sökande räknas som förstagångssökande om hen före utgången av ansökningstiden i den gemensamma ansökan inte har avlagt en yrkeshögskole- eller universitetsexamen enligt det finländska utbildningssystemet och inte har tagit emot en studieplats i en utbildning som leder till en yrkeshögskole- eller universitetsexamen. De platser som inte har reserverats för förstagångssökande tillsätts bland alla sökande i rangordning enligt antagningsgrunderna.

Ledstudier – en väg från öppna högskolestudier till examensstuderande

Redan under studierna för en yrkesinriktad grundexamen kan du förbättra dina möjligheter att komma in på en högskola. Till exempel:

  • De flesta yrkesläroanstalter erbjuder olika slags ledstudier i samarbete med yrkeshögskolor. Inom dem studerar du yrkeshögskolekurser redan medan du avlägger en yrkesinriktad grundexamen och kan få en studieplats vid en högskola direkt efter din examen.
  • Vid många yrkeshögskolor kan du söka som examensstuderande via öppna yrkeshögskolans led och på så sätt tillgodoräkna dig yrkeshögskolestudier som du har genomfört under din yrkesinriktade grundexamen.
  • Du kan studera universitetskurser vid ett öppet universitet och söka till universitetsutbildning den vägen.

Läs mer om ledstudier för den högskoleform som intresserar dig via knapparna Till yrkeshögskolan och Till universitet nedan. Du kan också läsa mer om att kombinera högskolestudier med yrkesutbildning i följande avsnitt på webbplatsen: Amis aktiverar dina drömmar.

Till yrkeshögskolan

Till yrkeshögskolan

Efter att du har avlagt en yrkesinriktad examen kan du söka direkt till en yrkeshögskola. Yrkeshögskolorna erbjuder arbetslivsinriktad och praktiskt inriktad högskoleutbildning samt färdigheter för sakkunniguppgifter inom olika branscher. Vid en yrkeshögskola kan du avlägga en yrkeshögskoleexamen (YH) och en högre yrkeshögskoleexamen (högre YH).

Studerande som inlett yrkeshögskoleexamen efter tidigare högsta examen, 2024

  • Studentexamen14 682
  • Yrkesexamen på andra stadiet14 40132,7 % av alla nya YH-studerande
  • Studentexamen och yrkesexamen på andra stadiet4 61810,5 % av alla nya YH-studerande
  • Yrkeshögskoleexamen2 674
  • Högre högskoleexamen eller forskarutbildning1 172
  • Lägre högskoleexamen från universitet574
  • Examen på institutnivå eller yrkesexamen på högre nivå395
  • Tidigare utbildning okänd eller grundskola5 520

Källa: Statistikcentralen, Sökande till utbildning

Enligt Statistikcentralens StatFin-databas hade 32,7 procent av de nya studerande som inledde sina yrkeshögskolestudier år 2024 en yrkesinriktad examen på andra stadiet som sin högsta tidigare avlagda examen och 10,5 procent hade en yrkesexamen på andra stadiet och en studentexamen.

Inom yrkeshögskolestudierna är styrkorna hos studerande med yrkesutbildningsbakgrund framför allt yrkeskunnandet inom den egna branschen, den praktiska arbetserfarenheten och färdigheterna i arbetslivet. Dessa stöder på ett naturligt sätt det arbetslivsinriktade lärandet vid yrkeshögskolorna. Ofta fortsätter den som har avlagt en yrkesinriktad examen att studera vid en yrkeshögskola inom samma bransch. Eftersom yrkesutbildningen lägger stor vikt vid att lära genom att göra får de studerande en god grund för högskolestudier, där ämneskunskaper, projektarbete och samarbete med arbetslivet spelar en viktig roll.

Den allmänna behörigheten för fortsatta studier gör det ändå möjligt att söka också till högskolestudier inom en annan bransch. Andelen nya studerande som har gått vidare till högskolestudier via en yrkesutbildningsväg varierar mellan olika branscher. Sammantaget har dock en stor del av de nya yrkeshögskolestuderandena gått vidare till högskolestudier via amisvägen.

Betygsantagning till yrkeshögskola

De flesta studerande antas till yrkeshögskolorna på basis av finländsk studentexamen, internationell EB- eller IB-examen eller yrkesinriktad grundexamen. De som söker med studentexamen respektive yrkesinriktad grundexamen har egna nybörjarplatser, vars antal varierar mellan olika ansökningsmål. Inom vissa branscher används separata lämplighetsprov i samband med betygsantagningen.

Vid betygsantagningen beaktas både examenens viktade medeltal och vitsorden i de tre gemensamma examensdelarna (YTO). Goda vitsord under den yrkesinriktade grundexamen kan därför underlätta antagningen till en yrkeshögskola, eftersom de förbättrar möjligheterna att få en studieplats genom betygsantagning – utan att delta i ett urvalsprov.

Om du har avlagt både studentexamen och yrkesinriktad grundexamen görs betygsantagningen separat på basis av vardera examen. Om du har avlagt två olika yrkesinriktade grundexamina beaktas vid betygsantagningen endast den grundexamen som ger det högre sammanlagda poängtalet. Vid betygsantagningen inom den gemensamma ansökan beaktar yrkeshögskolorna höjningar av vitsorden i yrkesinriktade grundexamina och uppgifter om examenens nya medeltal, som hämtas direkt från informationsresursen KOSKI.

YH-urvalsprovet – vad är bra för studerande inom yrkesutbildningen att veta?

YH-urvalsprovet är ett gemensamt digitalt urvalsprov för yrkeshögskolorna. Provet genomförs på en egen bärbar dator vid ett övervakat provtillfälle. I provet bedöms den sökandes förutsättningar för yrkeshögskolestudier, såsom slutledningsförmåga, problemlösningsförmåga, språk- och kommunikationsfärdigheter samt branschspecifika färdigheter. Det finns inget förhandsmaterial eller några förhandsuppgifter inför provet.

Den sökande väljer i ansökningsskedet ett lämpligt provtillfälle bland de tillgängliga alternativen. Provtillfällena varierar mellan yrkeshögskolorna, så tid och plats ska alltid kontrolleras i den egna ansökningsblanketten och i anvisningarna för ansökningsmålet. Om den sökande får en studieplats genom betygsantagning behöver hen inte delta i YH-urvalsprovet.

Om den sökande har antagits till ett lägre ansökningsönskemål genom betygsantagning kan hen ändå delta i YH-urvalsprovet och försöka få en studieplats vid ett högre ansökningsönskemål. Om ansökningsmålet inte använder YH-urvalsprovet ska antagningsgrunderna samt eventuella förhandsuppgifter eller separata urvalsprov kontrolleras i Studieinfo.

Vad består YH-urvalsprovet av?

YH-urvalsprovet består av gemensamma delar för alla sökande och branschspecifika delar som bestäms utifrån ansökningsmålet. Den sökande genomför vid ett och samma provtillfälle alla de delar som ingår i hens ansökningsmål. För att kunna antas till ett visst ansökningsmål måste den sökande få godkänt i alla delar som hör till det ansökningsmålet.

  • Beslutsförmåga: bedömer logiskt tänkande, problemlösningsförmåga och förmåga att dra slutsatser utifrån given information.
  • Undervisningsspråk: bedömer förmågan att läsa och tolka texter på finska eller svenska, beroende på ansökningsmålets undervisningsspråk.
  • Engelska: bedömer förståelse av engelskspråkiga texter, ordförråd och språklig slutledningsförmåga.
  • Matematiska färdigheter: ingår i flera branscher och fokuserar bland annat på grundläggande räkneoperationer, procentberäkning, ekvationer, enhetsomvandling samt tolkning av tabeller och diagram.
  • Matematisk-naturvetenskapliga färdigheter: gäller ansökningsmål inom teknik och sjöfart och omfattar uppgifter som mäter kunskaper i matematik och fysik.
  • Etiska färdigheter och emotionell intelligens: gäller exempelvis ansökningsmål inom social- och hälsovård, idrott, skönhetsvård, humanistiska områden och pedagogik.

Ledstudier som väg till yrkeshögskola

Ledstudier ger studerande inom yrkesutbildningen möjlighet att avlägga yrkeshögskolestudier redan under en examen på andra stadiet. Studierna inkluderas i den yrkesinriktade examen och kan senare tillgodoräknas som en del av en YH-examen. Genom ledstudier får den studerande bekanta sig med högskolestudier, stärka sina förutsättningar för fortsatta studier och få en uppfattning om hur det är att studera vid en yrkeshögskola.

Ledstudier kan också erbjuda en alternativ väg till yrkeshögskolan. När den studerande har avlagt de ledstudier som krävs och utexaminerats från en yrkesinriktad examen kan hen vid många yrkeshögskolor söka till examensstudier genom separat ansökan. Det innebär att den studerande inte behöver delta i ett urvalsprov eller bli antagen genom betygsantagning.

Praxis, ledstudiernas omfattning och antagningsgrunderna varierar mellan yrkeshögskolor och ansökningsmål. Därför bör den studerande alltid kontrollera uppgifterna för sitt eget ansökningsmål på yrkeshögskolans webbplats och i Studieinfo. Mer information om hur högskolestudier kan kombineras med yrkesutbildning på andra stadiet finns också i följande avsnitt på webbplatsen: Amis aktiverar dina drömmar.

Till yrkeshögskola via Taitaja-tävlingen

Vid vissa ansökningsmål till yrkeshögskolor kan antagningen basera sig på resultatet i finalen i Taitaja-tävlingen. Taitaja är en årlig nationell yrkesskicklighetstävling för studerande inom yrkesutbildning på andra stadiet.

Antagningen baserar sig på de skalade poäng som uppnåtts i Taitaja-finalen enligt WorldSkills-standardens kriterier. De sökande som har fått de högsta poängen i de finalgrenar som gäller för ansökningsmålet antas. Den sökande måste dessutom ha allmän behörighet för yrkeshögskolestudier.

Till universitetet

Till universitetet

Till finländska universitet söker man i regel genom den gemensamma ansökan till högskolor i Studieinfo. Den sökande kan med samma ansökningsblankett söka till flera universitets- och yrkeshögskoleutbildningar. Den som har avlagt en yrkesinriktad examen kan söka till universitet genom urvalsprov eller via öppna universitetets led. En yrkesinriktad examen ger allmän behörighet för universitetsstudier, men vitsorden i en yrkesinriktad examen kan inte användas vid universitetens betygsantagning, eftersom betygsantagningen baserar sig på vitsorden i studentexamen eller en motsvarande internationell examen.

Universitetens urvalsprov

Universitetens urvalsprov är numera huvudsakligen nationella och digitala. Provet genomförs vid ett övervakat provtillfälle, vanligtvis på en egen bärbar dator. Den sökande ska kontrollera informationen för sitt ansökningsmål för att ta reda på vilket urvalsprov som används, var och när provet ordnas samt om ansökningsmålet utöver det gemensamma provet kräver särskilda delar eller andra uppgifter.

Beroende på bransch bedömer urvalsproven exempelvis matematiska och naturvetenskapliga färdigheter, förmågan att förstå material, språkliga färdigheter, kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och grundläggande färdigheter som är centrala inom branschen. Det lönar sig att börja förbereda sig genom att bekanta sig med antagningsgrunderna för ansökningsmålet, urvalsprovets struktur, eventuella exempeluppgifter och de praktiska anvisningarna för provdagen.

Öppna universitetets led

Öppna universitetets led är en möjlig väg till universitetsstudier också för den som har avlagt en yrkesinriktad examen. Via denna väg avlägger den studerande de universitetsstudier som krävs för det aktuella ansökningsmålet vid ett öppet universitet och söker därefter till examensstudier på basis av dessa studier. Studierna vid det öppna universitetet hjälper den studerande att bekanta sig med universitetsstudier, stärka sina akademiska studiefärdigheter och försäkra sig om att hen har valt rätt bransch.

Öppna universitetets led innebär vanligtvis inte att man automatiskt får en studieplats. Ansökningsmålen, de studier som krävs, antalet studiepoäng, vitsordskraven och antalet nybörjarplatser varierar mellan universiteten och utbildningsprogrammen. När den studerande uppfyller antagningsgrunderna för ansökningsmålet kan hen söka till examensstudier genom ansökan via öppna universitetets led eller i vissa fall genom den gemensamma ansökan. Om den studerande blir antagen kan studier som avlagts vid det öppna universitetet i regel tillgodoräknas som en del av examen, vilket gör att studierna kan framskrida snabbare.

Den som har avlagt en yrkesinriktad examen bör alltid kontrollera antagningsgrunderna för det ansökningsmål hen är intresserad av i Studieinfo och på universitetets webbplats. Mer information om hur högskolestudier kan kombineras med yrkesutbildning på andra stadiet finns också i följande avsnitt på webbplatsen: Amis aktiverar dina drömmar.

Passar yrkesutbildning dig?

Gör AMISFITS-testet på 2 min →

Amis aktiverar dina drömmar. Prova på-kurser, ledstudier samt öppna yrkeshögskole- och universitetsstudier ger trygghet inför ditt val.

Högskolestudier som en del av en yrkesinriktad examen

Redan under yrkesstudierna kan du bekanta dig med högskolestudier och avlägga sådana enligt dina egna intressen. Examensgrunderna gör det möjligt att inkludera högskolestudier som en del av den yrkesinriktade examen. I examen kan ingå den yrkesinriktade valbara examensdelen ”Högskolestudier” (5–15 kompetenspoäng, beroende på examen) samt helheter som hör till de valbara examensdelarna, till exempel ”Delområden inom de gemensamma examensdelarna, gymnasiestudier eller andra studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier” (1–25 kompetenspoäng, beroende på examen). De avlagda högskolestudierna kan inkluderas i examen om du senare blir antagen till en högskola. På så sätt minskar ledstudierna mängden högskolestudier som återstår.

Till yrkeshögskolan

Ledstudier till yrkeshögskola

Ledstudier ger möjlighet att avlägga en del av yrkeshögskolestudierna redan under den yrkesinriktade grundexamen. Studierna planeras i samarbete mellan yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor. När den studerande har avlagt de ledstudier som krävs och utexaminerats från en yrkesinriktad examen kan hen vid många yrkeshögskolor söka till examensstudier genom separat ansökan utan urvalsprov. Ledstudierna garanterar ändå inte automatiskt en studieplats. Exempelvis kan resultaten i ledstudierna påverka antagningen. Antagningsgrunderna kan variera mellan utbildningsprogrammen, så det lönar sig alltid att i förväg bekanta sig med antagningskriterierna för separat ansökan till den utbildning man är intresserad av. Oavsett om du blir antagen till yrkeshögskolan genom separat ansökan via ledstudier, betygsantagning eller urvalsprov kan de avlagda ledstudierna tillgodoräknas som en del av examen. På så sätt förkortas studietiden vid högskolan.

Ledstudiernas omfattning varierar. Ofta omfattar de 15–20 studiepoäng och erbjuds inom många olika branscher, till exempel social- och hälsovård, teknik och företagsekonomi. Studierna är avgiftsfria för studerande på andra stadiet och kan inkluderas som en del av den yrkesinriktade examen. Eftersom ledstudierna genomförs som en del av den yrkesinriktade examen och deras innehåll fastställs enligt examen, varierar innehållet mellan olika branscher. Ledstudier inom teknik skiljer sig till exempel från ledstudier inom företagsekonomi. Den studerande får handledning både från sin egen läroanstalt och från yrkeshögskolan.

Stigstudier vid öppna yrkeshögskolan

Stigstudier är ett alternativt sätt att bli högskolestuderande. Om du inte får en studieplats direkt genom den gemensamma ansökan kan du inleda studier vid en öppen yrkeshögskola som stigstuderande. Du genomför det första årets studier tillsammans med examensstuderande.

När du har avlagt de studier som krävs, vanligtvis 60 studiepoäng, kan du söka till examensstudier genom separat ansökan och fortsätta dina studier utan ett nytt urvalsprov. Stigstudierna är avgiftsbelagda, men de erbjuder en god möjlighet att bli examensstuderande vid en högskola.

Prova på-kurser

Prova på-kurser är ett lättillgängligt sätt att bekanta sig med yrkeshögskolestudier redan under den yrkesinriktade grundexamen. Kurserna är vanligtvis korta, avgiftsfria och öppna för alla. De genomförs huvudsakligen på nätet och ger dig möjlighet att prova på hur det är att studera vid en högskola och vad olika branscher omfattar. Olika högskolor ordnar prova på-kurser inom olika områden. Att genomföra en prova på-kurs förbinder dig inte till något, men du får värdefull erfarenhet. Om du senare fortsätter dina studier vid en yrkeshögskola kan du också inkludera kursen i din examen. Prova på-kurserna är flexibla och omfattar 1–5 studiepoäng.

Till universitetet

Till universitetet

Studier vid öppna universitet erbjuder studerande vid yrkesläroanstalter och personer som redan har utexaminerats ett flexibelt sätt att bekanta sig med universitetsstudier, utveckla sitt kunnande och gå vidare mot en högskoleexamen. Det finns flera olika alternativ. Lättillgängliga introduktionskurser och nätkurser gör det möjligt att prova på universitetsstudier redan under studietiden, medan mer omfattande studier vid öppna universitet och ledstudier erbjuder en väg till examensstudier vid ett senare tillfälle.

I många fall kan studierna genomföras i samarbete med den egna läroanstalten och därmed ingå i examen på andra stadiet. De avlagda studierna kan också senare tillgodoräknas som en del av en högskoleexamen. På så sätt bildar studier vid öppna universitet en flexibel och mångsidig helhet som stöder både övergången till fortsatta studier och utvecklingen av det egna kunnandet vid sidan av arbetslivet.

Introduktionskurser

Vid finländska universitet erbjuds introduktionskurser via öppna universitet. Med hjälp av dem kan du prova på olika ämnesområden innan du söker till examensutbildning. Introduktionskurserna omfattar vanligtvis 1–2 studiepoäng, är avgiftsfria och öppna för alla utan krav på tidigare utbildning. Kurserna riktar sig särskilt till unga, studerande inom yrkesutbildningen, gymnasiestuderande och personer som håller ett mellanår, men vem som helst som är intresserad av ämnet kan delta. Studierna genomförs ofta på nätet och ger en realistisk bild av universitetsstudier och olika vetenskapsområden.

Ledstudier som en del av en yrkesinriktad examen

Studerande inom yrkesutbildningen kan redan under studierna på andra stadiet avlägga universitetsstudier, till exempel vid ett öppet universitet eller genom samarbetsstudier som ordnas av den egna läroanstalten och ett universitet. Studierna består av studieperioder som ingår i universitetens examina, men de har ofta valts ut så att de också lämpar sig för studerande på andra stadiet. Det kan till exempel handla om introduktionskurser, orienterande studier, kurser på grundstudienivå eller studier som stärker de akademiska studiefärdigheterna.

Studiernas omfattning varierar. Vid många universitet omfattar kurserna för studerande på andra stadiet mindre helheter, till exempel introduktionskurser på 1–2 studiepoäng. Det kan också finnas grundkurser på 5 studiepoäng eller mer omfattande studiehelheter vid öppna universitet. Studierna genomförs ofta på nätet eller i flerformsformat, så att de kan avläggas flexibelt vid sidan av den yrkesinriktade examen.

Universitetsstudier ger den studerande möjlighet att bekanta sig med högskolestudier, olika vetenskapsområden och akademiska studiefärdigheter redan innan hen söker till universitetet. Studierna kan hjälpa den studerande att välja bransch, stärka förutsättningarna för fortsatta studier och sänka tröskeln för att söka till universitet senare. Om den studerande senare blir antagen till examensstudier kan de avlagda studierna ofta tillgodoräknas som en del av universitetsexamen.

Passar yrkesutbildning dig?

Gör AMISFITS-testet på 2 min →

Vanliga frågor om yrkesutbildning

Kan man komma in på universitetet från yrkesutbildning?

Ja, du kan söka till universitet efter yrkesutbildning, eftersom en yrkesinriktad examen ger behörighet att söka till universitetsstudier. I praktiken sker antagningen genom urvalsprov eller via den öppna vägen, eftersom universitetens betygsantagning i huvudsak baserar sig på vitsorden i studentexamen.

Vad kan jag göra efter examen?

Efter examen har du flera alternativ. Du kan gå direkt ut i arbetslivet, fortsätta studera eller kombinera arbete och studier.

  • Börja arbeta och använda det kunnande du har fått under utbildningen.
  • Starta ett eget företag och arbeta som företagare.
  • Fortsätta studera vid en högskola: en yrkeshögskola eller ett universitet.
  • Studera och arbeta samtidigt, till exempel genom läroavtal eller vid sidan av arbetet.
  • Avlägga ytterligare yrkesinriktade examina, till exempel en yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

En yrkesinriktad examen stänger alltså inga dörrar, utan öppnar dem. Den ger dig ett yrke, möjligheter att få arbete och förutsättningar att fortsätta studera senare utifrån dina egna mål.

Hur är det att studera inom yrkesutbildningen?

Studierna inom yrkesutbildningen är praktiska och utgår från arbetslivets behov. Kunnandet utvecklas i olika lärmiljöer, till exempel vid läroanstalten, på nätet och på arbetsplatser. Studierna omfattar lärande i arbetslivet, där yrkesskickligheten utvecklas genom verkliga arbetsuppgifter.

Studierna planeras utifrån den studerandes egna mål. Målet är att förvärva det kunnande som behövs i yrket, få erfarenhet av arbetslivet och skapa en grund för den framtida karriären och fortsatta studier.

Kan jag fortsätta studera efter yrkesutbildning?

Ja, det kan du. En yrkesinriktad examen öppnar många möjligheter till fortsatta studier. Du kan gå direkt ut i arbetslivet eller fortsätta studera till exempel vid en yrkeshögskola eller ett universitet. Du kan också avlägga en yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller delta i annan fortbildning. En yrkesinriktad examen ger samma allmänna behörighet för fortsatta studier som studentexamen.

Hur fungerar den gemensamma ansökan till yrkesutbildning?

I den gemensamma ansökan till utbildning på andra stadiet kan du med en och samma ansökan söka till yrkesutbildning, gymnasium eller båda, eller till utbildning som handleder för examensutbildning, det vill säga TUVA-utbildning. Du rangordnar utbildningarna i den ordning du helst vill komma in på dem. Du kan bli antagen till det högst prioriterade alternativet som dina antagningspoäng räcker till. Ansökan görs elektroniskt i tjänsten Studieinfo.

Så här går ansökan till:

  1. Bekanta dig med de utbildningar som intresserar dig.
  2. Fyll i ansökan i Studieinfo.
  3. Rangordna utbildningarna enligt dina önskemål.
  4. Vänta på antagningsresultatet och ta emot studieplatsen om du blir antagen.

Inom yrkesutbildningen kan du söka till olika branscher utifrån dina intressen, mål och styrkor. Den gemensamma ansökan är särskilt avsedd för dem som går ut grundskolan och för personer som ännu inte har en examen på andra stadiet. Du får vägledning och stöd av studiehandledaren i din grundskola när du gör ansökan.

Vad innebär kontinuerlig ansökan?

Kontinuerlig ansökan är ett sätt att söka till yrkesutbildning som gör det möjligt att ansöka flexibelt året runt, utan att behöva följa tidtabellen för den gemensamma ansökan. Läroanstalterna bestämmer själva ansökningstiderna, antagningsgrunderna och när studierna börjar. Genom kontinuerlig ansökan kan du till exempel söka till en yrkesinriktad grundexamen, en yrkesexamen, en specialyrkesexamen eller utbildning som omfattar enskilda examensdelar. Om du inte blir antagen i den gemensamma ansökan till utbildning på andra stadiet kan du söka till yrkesutbildning genom kontinuerlig ansökan.

Kontinuerlig ansökan passar särskilt bra för personer som vill skaffa ett nytt yrke, byta bransch, komplettera eller fördjupa sitt kunnande och inleda studierna flexibelt när behovet uppstår. Kontinuerlig ansökan riktar sig alltså i regel till vuxna som redan har en examen och/eller arbetserfarenhet. Läroanstalternas ansökningstjänster ger vägledning i frågor som gäller ansökan.

Vad ska jag göra om jag ännu inte vet vilken bransch jag är intresserad av?

Om du ännu inte vet vilken bransch du är intresserad av behöver du inte oroa dig. Du behöver inte ha alla svar färdiga. Du kan börja med att bekanta dig med olika yrken och utbildningsområden. Fundera till exempel på vad du tycker om i skolan och på fritiden, om du föredrar praktiskt arbete eller att läsa och studera, och vilken typ av arbetsplats du tror att du skulle trivas på i framtiden. Du kan besöka yrkesläroanstalternas webbplatser och ta reda på vilka yrkesinriktade grundexamina som erbjuds inom olika branscher. Det är också en bra idé att be om hjälp av studiehandledaren, dina vårdnadshavare eller en yrkesläroanstalts ansökningstjänst. De kan hjälpa dig att jämföra alternativen och fundera på vilken bransch som kunde passa dig. Det viktigaste är att ta det första steget och i lugn och ro undersöka vilka möjligheter som finns.